thinking about our younger years...


Snart får jag panik 
snart skriker jag mitt sista skrik
orkar inte mer
orkar inte er
det var hos dej jag kände mej trygg
men nu vänder du mej din rygg 
jag har så många frågor
alla dom är som små plågor
måste få svar
annars orkar jag snart inte finnas kvar
snart slockar min livs flamma,
lika bra jag hoppar med det samma?
har inget liv kvar
har ingen som får mej att vilja finnas kvar
släpper taget och hoppar
för ingen kommer och stoppar


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0